I denna uppsats undersöks under vilka omstÀndigheter det Àr mer sannolikt att lokala partier uppstÄr. Partibildningar Ären 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte pÄverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstÄr. DÀremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utstrÀckning i omrÄden dÀr det sedan tidigare Àr vanligt med partibildningar. Vi finner ocksÄ att ett byte av styrande föregÄende val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förvÀntat oss.

Uppsatsen behandlade frÄgan om varför nya lokala politiska partier uppstÄtt i norrlÀndska kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsÀtt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken pÄverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer sÄsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat?s (SD) and their core issue ? immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties? reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue.

Gröna partier har sedan sitt intĂ„g pĂ„ den parlamentariska arenan i början av 1980-talet pĂ„ flera hĂ„ll skapat sig stora politiska framgĂ„ngar och har i en del lĂ€nder i Europa Ă€ven tagit plats i regeringsbildningar (MĂŒller- Rommel, 2002:1). Flera studier av det parlamentariska deltagandets effekter pĂ„ gröna partier har gjorts. Dessa har visat att de gröna pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll har fĂ„tt förĂ€ndra sin partipolitiska organisation för att bĂ€ttre kunna verka i den institutionella miljö av vilken de har blivit en del (Burchell, 2001:130). EmellanĂ„t har de gröna ocksĂ„ fĂ„tt ge med sig i nĂ„gra av sina viktigaste kĂ€rnfrĂ„gor, exempelvis rörande avskaffande av kĂ€rnkraften och inblandningen i militĂ€ra konflikter (RĂŒdig, 2002:27-28). Uppsatsen syftar till att undersöka det politiska deltagandets effekter pĂ„ den ideologiska plattformen hos gröna partier.

Syftet med studien Àr att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet Àr centrala bestÀmningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sÀttas ur spel dÄ partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror pÄ om de redan Àr riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa Àr pÄ framfart.

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte Àr att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan Ären 1994 och 2014. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av tvÄ sÀtt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som anvÀnds för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor frÄn partierna har studerats med metoden etnografisk innehÄllsanalys. Resultaten tyder pÄ att partierna var relativt ideologiskt utspridda Är 1994 men har 2014 kommit att bli övervÀgande liberala.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Föreliggande uppsats kartlÀgger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hÀlft. Det undersöks ocksÄ hur antalet ?nya?, sÄ kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmÀktige, förÀndrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utstrÀckning förbisetts i tidigare undersökningar, hÀrleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ?nya? partier i kommunfullmÀktige, men likasÄ med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro.

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i lÀroböcker för gymnasiet undersöks framstÀllningen av svenska riksdagspartier i fyra lÀroböcker. Syftet Àr att undersöka böckerna utifrÄn ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och vÀrderingar. LÀroböckerna som undersöks jÀmförs ocksÄ med varandra. VÄra teoretiska utgÄngspunkter grundar sig pÄ resonemang i Staffan Selanders LÀrobokskunskap.

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. HuvudfrÄgan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns nÄgon skillnad i hur kvinnor frÄn olika partier ser pÄ eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervÀgande stor del av kvinnorna hittas i ?mjuka? omrÄden av vÄrdande karaktÀr dÀr mÀnnen ÀndÄ dominerar vilket de Àven gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger pÄ samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik.

Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen nÀr det gÀller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. FrÄgestÀllningarna har varit: Hur beskriver nÄgra svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende pÄ centrala aspekter, sÄsom vem som skall fÄ asyl, pÄ vilka villkor, uppehÄllstillstÄnd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av nÄgra grundlÀggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehÄll? För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehÄllslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. FrÄgestÀllningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning.